Ingen bebis vill komma. Han verkar ha funnit sitt kall i livet; hicka, putta lite, hicka, lyssna på pappa och mamma, sova, hicka, flytta rumpan, peta med knät, hicka, sova.
Vi får väl vara nöjda med det då? Barnet som aldrig kom ut, men som bodde tryggt och fint i mammas mage hela sitt liv.
Tänk att jag säger det här, men ändå inte har nått mitt beräknade datum! Men så är det, när de luras gång på gång - säger att de håller på att komma ut, men inte gör det. Då blir mamma less!
Nu ska jag dricka en hink hallonbladste,
Hejdå
lördag 2 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar