Igår sömnbrist, idag glad!

Igår var jag hemsk! Jag var riktigt trött och orkade ingenting. Sömnbrist är min värsta fiende... Bebis-plutten vaknade till och från och skulle äta och rapa hela tiden. Inte bra...
Inatt fick jag sova 3+3+2+2 timmar och vaknade glad :-)

Maxime, Ben, lillen och jag har precis varit ute på en härlig långpromenad och lillen sover fortfarande i vagnen. Det var underbart att få gå fort och långt och att få sträcka på benen. Ben (hunden) ligger här trött och alla är nöjda.

Senare ska Maximes kompis Jacob komma på besök!

Trevlig söndag!

Mys

Såhär gosig blir man när man har sovit i tre timmar, delvis utomhus på promenad i vagnen och dessutom har en lyxig, mysig overall på sig!

Overallen är en present från Aya, fasters chef i NY
Visst är den fin!!!?

Snabbt inlägg

Hinner knappt öppna datorn nuförtiden! Vill bara snabbt skriva att vi var på BVC nyss och vår lille son har gått upp 220g sedan förra veckan. Det var sex dagar sedan vi var där exakt, så det är en ordentlig ökning. Skönt!
Han mår annars och skriker knappt någonting längre. Magen har definitivt blivit bättre efter att vi har börjat med Minifom och Semperdroppar.

Nu ska jag iväg och hämta Leo, han har blivit lovad en tur till Barnens Hus. Det är verkligen svårt att hinna med de andra barnen så man får ta till små stunder här och där.
Maxime går oftast upp på morgonen för när klockan ringer verkar lillplutten tycka att det är matdags - varje morgon! Idag har jag inte ens sett Leo, eftersom natten var sådär och Lilla M lyckades somna (och jag med) framåt morgonen...
Maxime fick en stunds sömn på kontoret istället :-)

Film

Igår tittade lillen på sin första film! Han stirrade fascinerat i minst fem minuter på Lady och Lufsen och glömde helt bort att gråta ;-)
Ögonfärgen är fortfarande blå, men nu går den lite mer åt brunt.
Magen verkar mycket bättre och nu kan han ligga på skötbordet, i famnen eller på sängen utan att gråta. Ibland iaf. Han älskar att bli tvättad under rinnande vatten och när man suger på hans små tår! Han tycker inte om när det blir kallt!

Helgen

Det har varit en bra helg! Igår var vi på dop och kalas. Det var lille Alfred, Rebeccahs och Johans son, som skulle döpas och hans syster Blanca hade nyss fyllt två, så det var fest för henne också.
Det gick bra på alla sätt med vår lille sötnos!

Idag har vi myst hemma mest, fast jag och Vincent och M var iväg och handlade lite.

Här är några bilder från härom dagen + några fina presenter min kära vän Sahar kom med!

Pluttis i mammas och pappas säng


Mamma, Alma och Plutten

Leo och Pluttis

Världens största och finaste rosbukett av Sahar!

Stilig tröja och vackert broderat örngott till lillsnutten!
Även detta från Sahar :-)

Klapp på rumpan av pappa

Ett par bilder till...

Gosar i bilen i väntan på pappa och Vincent

I största storebror Vincents famn
måndagen den 18/10 (på brorsans kör)

2 veckor idag!

Pluttis 2 veckor, på väg ut på promenad

pyjamas från Petit Bateau, fått av moster Annikki med familj, jacka från Kiddies

Söndagen den 17/10 nedan, i pappas famn

Igår var vi på bvc. Pluttis hade inte gått upp mycket alls, förmodligen beror det på att hans mage har krånglat så och att han gör av med en massa energi när han gråter. Nu har vi köpt minifom och semperdroppar och håll tummarna att det funkar. Det känns lite bättre idag, men jag vågar knappt hoppas... Men det är klart jag gör! Lilla M äter som bara den i alla fall...

Idag är det fredag, så det blir lite Idol och soffhäng med hela familjen. Jag har köpt marabou choklad (men får inte äta själv för att skona bebismagen...), ska laga lasagne och till efterrätt blåbärspaj.

Alma är hos en kompis, Vincent, Maxime och jag sitter framför våra datorer, Leo fixar oboy i köket och Lille M har mjölkkoma i mitt knä :-)

Trevlig helg!

Oj, länge sedan! Pluttis 12 dagar

Har inte hunnit skriva på flera dagar! Vi har haft fullt upp... Vad har hänt? Jag måste tänka efter, bäst att backa tillbaka i tiden!
Igår åkte vi en runda ner på stan och hämtade ett paket från Maximes syster Vanessa som skickade en massa supergulliga, perfekta små strumpor till vår lille snuttis. Tack, Vanessa! Bilder på pluttisen med strumpor kommer snart! Hennes chef hade även köpt en jättefin fleeceoverall till Lil' M. Thanks for the lovely present Aya! It's perfect! I'll take a few pictures asap of him wearing it. He's going to be so cute! :-)
Sedan köpte vi en bärjal från affären Sigge Och Juno av märket Looma, nämligen en Looma Sino.
Bebis-plutten har provat den en stund igår och en lång stund idag och den funkar jättebra! Han både sov och rapade i den :-)
Annars har vi sovit -lite- och handlat mat, köpt en ny snuttefilt (så nu har vi två olika) från nämligen denna och denna!

Vi fick även ett par pyjamaser till Lille M från min faster och farbror i England. Världens mjukaste bomull, perfekt att sova i! Thanks Cathy and David!

Hm, vad gjorde vi i förrgår? Jo, vi åkte till Vincents kör med fika helt i onödan! En dag varje termin ska man ha med mackor och saft till körkillarna och det var vår tur. Problemet var att det var inställt i måndags för körledaren var i London... Det hade de inte mejlat ut, utan sagt till barnen - och Vincent hade varit sjuk. Så där satt vi med mackor, smör, ost, gurka och saft och väntade helt i onödan. (Med en 10-dagars bebis.) Ja, summan av allt, om man ska se det positivt, var att det gick bra att göra allt vi skulle med vår lille son med oss. Vi är inte bundna till hemmet! :-) Fast det är helt klart mysigast att ligga i sängen när man är liten och hungrig!
Som man är för det mesta!

Ahoj!

Igår och idag

Igår var en superbra dag. Nästan inget gråt alls. En lugn bebis som drack fänkålste innan maten ...mamma drack också. Vi var hemma, Maxime höll igång brasan, jag och lillen gick en fin promenad och annars myste vi bara hela dagen.

Maxime och lillen på första promenad med vagnen för några dagar sen.
Det slutade precis som ni ser, med lillen i famnen.
Igår låg han däremot och sov hela rundan :-)


Bilder från igår:






Mjölkkoma, från min synvinkel
Ett skönt, avslappnat ansikte att titta på :-)

Idag kommer farmor på besök. Hon har nog längtat mycket efter vår lille plutt. Ska bli intressant att höra om hon tycker att han har förändrats mycket under veckan som gått!
Nu ska jag passa på att jobba medan bebis sover!

Bilder från 1-veckasdagen

Kompisen Lille A på besök, och så mammas kompis Rebeccah också såklart! Lille M tog nappen lite mer idag, han har kanske hittat sin favorit? Rebeccah kom med jättefina presenter både till mamma, pappa och Lill-M. Lillen fick en klosslåda, mamma fick en ljudbok och sen fick mamma och pappa en superbra vägatlas för resor med barn! Och sen ännu en kasse med kläder - tänk vad mycket vi fått i klädväg, det har verkligen kommit väl till hands!

Sover förmiddag i stora sängen

Här kommer en liten bildserie - VAKEN!
Iklädd pyjamas från faster Ellen och kusinerna :-)

God morgon! En vecka idag :-)

Idag fyller Lilla M en vecka! Vi börjar lära känna varann rätt bra nu. Jag vet att han är hungrig nästan jämt och han vet det med :-)
Maxime fick en god natts sömn i natt och vaknade mycket piggare än han var igår kväll, haha.

Sköterskan från BVC var här och vägde lillen. Han hade passerat sin födelsevikt med 15g (igår 4240g) och börjar få dubbelhaka. Enligt sköterskan Lisa har han extremt fin hud, helt otroligt fin, tyckte hon. Jag tror att det beror på alla kalas vi haft och alla gräddtårtor jag ätit :-)
Huvudomfånget är nu 36,5cm, till skillnad från vid födelsen då han hade 34cm. Men huvudet är ju lite hopklämt direkt efter födseln.

Nej, nu är det dags för mjölkbaren! Lillen kallar.

Torsdag morgon, 6 dagar idag

Vår lille ligger och sover. Natten var ok, men vi var tvungna att gå upp och byta blöja 1gg. Inte så farligt och med tanke på hur mycket mat som slukas är det inte konstigt... Annars älskar vår lille M att bli buren av sin pappa och gosa med sin mamma. Leos röst är han väldigt uppmärksam på och det tycker Leo är kul!

Idag kommer Lisa från BVC och gör hembesök. Hon ska ta med sig en våg för att kolla vikten.
Nu ska jag städa lite innan :-)

Små knep

Om igår var en skrikig liten kväll så var ikväll en bra kväll. Maxime och jag har fasat lite för vad som har varit lillens problem med magen. Ikväll kom Maxime på en litet knep. Han går runt med lillen i famnen och sjunger nötknäpparen med texten "Volon, volon, volon check, volon check, volon check". För varje "check" dyker han ner lite och skapar ett slags mini-fritt fall. Det fungerar utmärkt! Vi har haft en skrikfri kväll och till och med skrattat en hel del :-)

Maxime lagade världens godaste grillhamburgare till oss för att fira Leo idag. Leo åt nästan lika mycket som Maxime. Till efterrätt åt vi en jättegod blåbärstårta som farfar hade köpt.

Nu när vår lille bebis redan ligger och sover ska jag passa på att hoppa i säng jag med!

Imorgon kommer Lisa från Bvc och hälsar på!
God natt!

Leos dag

Bebbe sover

Pappa och bebbe sover

Leo, 10 år, med sin nya cykel

På väg hem med cykeln efter en tur

Dag fem och Leos födelsedag!

Idag är lillen fem dagar! Han ligger just nu och sover efter sitt tredje mål nu på morgonen :-s
Han äter mycket och ofta och det känns... Jag är stel och lite allmänt trött, men sova på natten får vi i alla fall. Det är för tidigt att tala om rutin, men efter en del magproblem på kvällskvisten och en hel del ätande har han somnat vid 23-24 och inte vaknat för mat förrän vid 3.30. Sedan har nästa mattid inträffat ungefär då vi går upp. Det kan man ju inte klaga på!
Tråkigt bara med magen på kvällen. Men antingen är det för att han inte får upp/ut luft eller så är det för att han är hungrig - eller både och! Igår fick han mjölk uppsamlad i flaska innan han somnade och det slank ner på tio sekunder. Med en kubikmeter luft.... Och flaskan ska vara en "kolikflaska"?
Maxime var i alla fall en hjälte som tog han om vår lilla skrikis i 1½h när jag bokstavligen tuppade av av utmattning. Vissa stunder är enorm dränerande, medan andra är helt underbara. Som när han vaknade i morse och tittade på världen, hörde pappas röst och vände sig mot den. Jag längtar efter att han ska börja le. Om en månad kanske....

Leo fyller 10 år idag! Han hade önskat sig ett PSP, en cykel och en telefon för flera tusen.... hm, det blev en cykel med lite tillbehör och en tjock, fin stickad tröja från Zara (just det, jag visade den innan). Han blev i alla fall jätteglad och längtar nog tills skolan är slut så han kan få komma hem och cykla. Han fick cykeln i form av ett par nycklar till låset i ett litet, litet paket och det var ett gulligt ögonblick då han knappt vågade tro att det var sant :-)

Vår son, snart fyra dygn....

Första natten, 6h gammal

Nu är vår lilla älskling tre dygn och lite till. Han äter och äter och sover och sover, men vi märker redan stor skillnad från den ena dagen till den andra. Första dygnet tittade han knappt, andra lite, lite grann och nu i morse, när han vaknade efter god natts sömn var hans ögon vidöppna och nyfikna. Efter det var han vaken i över en timme, hann både bajsa och kissa ner sig, vara hos mamma och pappa och umgås lite med Leo innan han gick till skolan.
Igår var vi på återbesök för att kolla läget. Allt var bara fint! Han hade endast gått ner 100g (de får gå ner upp till 10% av kroppsvikten dvs 420g för hans del...)
Till BB fick mamma köra sin premiärtur med bebis i bilen. Det gick jättebra! Vagnen vi köpte i "drive n push"-syfte, där babyskyddet från bilen klickar i, funkar perfekt! Vi svängde runt inne på Sös utan problem. Riktigt smidigt!

Igår var jag och Ben ute med lillen i bärpåsen. Han var vaken och titta upp lite, kände kylan på nästippen som knappt stack fram, och somnade. Vi gick så långt som till förbi grannen - sen hem ;-)

Tredje dygnet, sover sött

Sover i sin lift 11/10
Tjock, mjuk filt från farmor

Tossor som mormor gjort!

Nalle och tossor från mormor och grandad
Blommor från Faster Ellen och kusinerna Maja och Viktor

Förlossning och familj

Ligger och väntar på att få höra vad som händer...

Kanonkulan dokumenterad. Definitivt sista magbilden!

Lagom kaxig, öppen 10cm, har ingen aning om att det ska ta 3,5h till innan barnet kommer ut...

Pappa vet inte heller, både han och jag tror att vi ska komma lindrigt undan och gå igenom en lätt förlossning. Nej, så blev det inte.

Ja, men tillslut kom han ut. Mamma var lagom sliten. Skulle man kunna bli beroende av lustgas skulle jag definitivt vara en kandidat.

Familjen tillsammans

Vår älskling i närbild


I väntan på läkarkontroll för att få ok-stämpel, sen åka hem!

Vår lille sötnos...

Stolt storasyster får hålla sin lillebror för första gången!

Välkomstbröd från farmor -yes, vi har redan huggit in :-)
Brödet har två blommor och en knopp!

Imorgon kommer fler bilder!

Han är här!!!! Vackraste pojken...

Samma dag som senaste inlägget, den 8/10, satte förlossningen igång. Jag trodde inte riktigt att det var sant, hade ju blivit lurad ett antal gånger förut...
Det smög igång och på eftermiddagen, strax innan barnen kom hem från skolan ringde vi och hörde hur läget var på Södra BB. Svaret var fullt och vi beslöt oss för att stå i kö och avvakta lite. Barnen kom hem och jag övergav raskt idén om att köra dem till centralen då de alla skulle med tåget till Uppsala.
Maximes mamma ställde upp och mötte dem vi slussen, så med pengar på fickan till tåg och fika skickades barnen iväg på fem minuter till bussen.
Maxime fattade inte allvaret jag började känna och jag fick tjata lite på honom att beställa taxi :-)
Vi ringde upp till södra igen och de fick kolla vidare på SÖS där det fanns plats. Taxin kom 10 min efter beställning och en kvart efter det var vi inne. Resan gick bra och jag tänkte, hm, lite pinsamt, här kommer jag och har knappt värkar...
Vi fick ett rum efter fem minuter och jag blev kopplad till ctg-apparaten. Den registrerade värkarna rätt högt, men det kändes inte så illa. Maxime fixade med datorn (musik) och lite med kameran och jag tyckte han kunde fokusera på mig istället. Det fick han höra :-)
BM kom in och pratade och jag frågade om hon skulle kolla hur öppen jag var. Nej, sa hon. Vi gör det efter ctg:n. När det var färdigt kollade hon, men fattade inte vad hon kände. Hon kallade in en till BM och jag var tydligen helt öppen. Det var väldigt magnifikt, enligt dem, jag var endast lite varm om kinderna, knappt påverkad.
Då trodde man ju att det skulle gå fort... Det gjorde det inte. BM kände inte riktigt hur han låg, han låg med andra ord inte helt korrekt, men med huvudet ner.
Han tog fel väg, den långa vägen (tvärtom?), när han skulle ta sig ner och total tog det 3½h att krysta ut honom. Jag trodde (klassikern) att jag skulle dö x 100. När han sedan började skymta såg de att han inte roterade, utan höll på att komma rakt ut, utan att glida med ena axeln före den andra. Ansiktsbjudning, tror jag. Det var olidligt prestationskrävande, jag tappade kraft mer och mer, förlorade värkarna, fick någon lokalbedövning jag skrek efter, bytte tillslut barnmorska som peppade mig att få ut honom. När hon fyllde på min lokalbedövning gjorde det så ont och jag blev så arg så jag pressade nästan ut honom för första gången. Krystvärken efter det gick det inte lika bra och jag tappade modet ytterligare, men sen sa BM att nu måste han ut. Han är trött. KOOOM IGEEEEEEEN!!!!!
Ut kom han, lila och livlös. Navelsträngen klipptes och de rusade snabbt iväg med honom. Maxime som var helt chockad frågade -vad ska jag göra??? Spring efter, följ med barnet! Rummet hade varit fyllt med extra folk som sprang iväg och kvar var jag, BM och en sköterska som bytte alla blöta, smutsiga lakan och handdukar och jag tvingades lyfta på kroppen.
Det första jag gjorde när alla sprang iväg var att se mig om efter lustgasmasken, tog några andetag och befann mig i total chock. Mina ben började skaka och tillslut skakade hela min kropp, förmodligen av chocken. Jag frös och var blöt och de bytte mina kläder. Någon kom in och sa att det var ok med barnet och strax därefter kom Maxime med vår lilla skrikande son. Han skrek och skrek och jag fick honom på mitt bröst där han lugnade sig, men det var knappt. Han var nog också chockad. Inifrån min bubbla kunde jag se bilden utanför, den vackra, med världens finaste man och lilla barn framför mig, vår lilla enhet. Samtidigt visste jag att jag var tvungen att ta itu och bearbeta upplevelsen jag precis varit med om.

Nu är vi hemma sedan igår eftermiddag och vår lille älskling mår så bra! Han äter och sover och lyssnar och tittar på allt... Han känns tryggare och tryggare för varje timme som går.
Maxime och jag är i sjunde himlen, tillsammans kan vi knappt fatta hur lyckligt lottade vi är som har fått en sådan otroligt fin liten pojke. Och att det gick bra, han var stark och klarade det!

Klassiker nummer två - jag tänkte -aldrig mer föda! under förlossningen, jag tänkte -aldrig mer föda! efter förlossningen, men när vi kom upp på rummet... nja, jag vet inte. Kanske om jag blir igångsatt tidigare och inte får ett stort barn? Men nu, nja, jag vet inte.... Vi får se!

Förresten, han vägde 4225g, var 54 cm och hade 34 i huvudomfång!

Nu ska jag fixa lite bilder :-)

Ännu en dag med bebis i magen (40+3)

I natt vaknade jag klockan ett och var pigg så jag fick lite jobb gjort. Det är konstigt att man kan vara klar i huvudet och prestera mitt i natten! Kanske för att alla sov och jag fick vara helt själv.
Jag har fortfarande bara sammandragningar av lägre kaliber, men imorgon ska vi in till barnmorskan igen. Hoppas hon får igång allt på riktigt då...

Idag ska jag försöka jobba klart det jag håller på med så jag slipper tänka på det. Kanske baby-M kommer efter det? Fast Maxime vill ju att han kommer den 10/10-10. Den kommentaren blev han hånad för för ett antal månader och veckor sedan. Nu visar det sig, till mitt förtret, att han kanske har rätt.... Grrrrrr.... Fast nu spelar det ingen roll längre. Jag har gått över tiden, jag är less på att vara gravid, jag längtar efter lillbebisen och börjar bli lite smått orolig över att han är kvar därinne. Bara för det fick jag en hård knuff inifrån som för att säga - I'm ok in here....

Regnet hänger i luften och det är höst på riktigt. Barnen har åkt till skolan och Maximes mamma tillbaka till stan. Ikväll blir Max och jag själva då alla barnen ska till Uppsala - OM INTE NÅGOT HÄNDER INNAN...

Maxime målade vaggan svart igår, så jag kan visa den senare. Nu ska jag vila en aning, men just det, först lite frukost!

vagga

Här är vaggan. Den är än så länge spacklad, men inte målad. Det fiffiga med den är att vår quadrolift från Emmaljunga passar perfekt i den. Så det är bara att lift and go...

Födelsedag igår

Det var inte min bebis födelsedag utan min. Blev väckt på morgonen av Maxime, barnens och Maximes mamma. Jättemysigt! Jag hade till och med glömt att det var min födelsedag!
Resten av dagen var tyvärr riktigt deppig, vädret var dåligt och jag jobbade, handlade mat, surfade och sov.
På kvällen lagade Maximes mamma supergod middag! Jag är verkligen imponerad över allt hon kan. I morse lagade hon langos till barnen - hur många barn får det till frukost innan de går till skolan??? Barnen var jättestolta över att hon sedan följde med dem till bussen :-)

Men bebis låter vänta på sig. Vet inte vad det är frågan om? Det känns som om vi har blivit lurade att skaffa prylar och förbereda oss på nåt som inte kommer att hända. Väldigt märklig känsla.
Jag får jobba stenhårt med alla negativa känslor och det går inte alla gånger.

Igår byggde Maxime en vagga, bara sådär! Den är superfin! Skulle fota med mobilen igår men det var för mörkt. Nu är trät spacklat (för den ska målas), men jag ska se om jag inte kan lägga upp en bild på den ändå! (På tal om att fixa grejer till bebisen som aldrig kommer....)

Datumet är passerat....

Den blev inte bebis i tid (eller vad man ska säga). Datumet passerades igår. Igår höll det på att bli barn, men det stannade av. Inte så roligt alls.

Jag vaknade på morgonen innan klockan och kände hur det drog igång. Visserligen satt värkarna lite konstigt, mycket i ryggen och även ner i ena benet, men också i magen och de kom regelbundet för att plana ut ett tag senare på förmiddagen. Jag somnade en stund och när jag vaknade var det i princip lugnt.
Hur som helst var det otroligt frustrerande att mentalt ställa in sig på att föda, för att sedan inse att det inte skulle ske. Och det här var inte första gången. Men det mest lurigaste av dem...

Nu sitter jag här på min födelsedag, klockan är halv 3 och jag kan inte sova. Det får bli lite jobb...

Ha en bra allihop!

Och hur gick det då?

Sova gick jättebra! Sätta igång förlossningen med omvänd psykologi gick inte alls. Men det kan ha berott på att jag ändå tänkte tanken att -"inatt kanske det sker!" ...jag kunde inte låta bli...

Jag ska nu jobba lite och försöka tänka på annat än att vi ska in till Södra BB idag igen.
Kanske blir så att vi inte kommer hem förrän imorgon och då har med oss bebis i famnen?

Jag har en idé!

Jag har kommit på en ny strategi för att få lillen att komma ut. Jag ska låtsas som om jag inte alls ska föda. Omvänd psykologi kallas det. Jag tror det kan funka! Inatt ska jag lägga mig, precis som jag gör i vanliga fall, men jag ska inte tänka "inatt kanske det händer!!!" Nej, jag ska fokusera helt på att sova, sen gå upp, fixa kaffe, ta en dusch och börja jobba innan sju (för det är så tidigt vi vaknar).
Kanske skriver jag lite här och säger "god morgon, hur står det till?" För imorgon är en helt vanlig dag, vilken måndag som helst....

Ses imorgon! Nu ska jag jobba vidare en halvtimme, sen - sängen!

sjusovare söndagen 3/10

I morse sov jag till kvart i sju. Jag vaknade inte en enda gång under natten, är det inte otroligt! Jag sover bättre nu än för både en och två månader sedan. Förmodligen har jag lärt mig vältra mig smidigt i sömnen utan att vakna.

Idag fyller min pappa år! Mina föräldrar kommer hit en sväng för att fira honom lite senare idag. Jag tänkte att -vem vet, rätt som det är behöver de passa djuren för att somliga andra måste in till förlossningen...? Men, nej, vi blir nog hemma idag igen :-)

Maxime vaknade precis upp och säger att han känner sig förkyld. Se vad du gör nu bebis.... Vi planerar med mat, tid och fysiskt välbefinnande, men sen när du inte kommer så tar maten och tiden slut (en fullspäckad vecka med alla barnen väntar imorgon) OCH din pappa går och blir sjuk...

På tal om mat så är jag less på att bunkra upp och bunkra upp och.... Vi är inget bra på det för vi äter bara upp det godaste hela tiden :-)

Bildbevis på att min mage är gigantisk!

Och bevis på att bebis skulle ha evakuerat för länge sedan... Fattas bara att jag får bristningar imorgon eller nåt, hur stor kan en mage bli, liksom...?

Det är ju inte konstigt att jag får ont i ryggen med den sneda belastningen!
Och ja, jag lever i min nya morgonrock, vad ska jag annars ha på mig?

Nej. 39+4 idag

Ingen bebis vill komma. Han verkar ha funnit sitt kall i livet; hicka, putta lite, hicka, lyssna på pappa och mamma, sova, hicka, flytta rumpan, peta med knät, hicka, sova.

Vi får väl vara nöjda med det då? Barnet som aldrig kom ut, men som bodde tryggt och fint i mammas mage hela sitt liv.

Tänk att jag säger det här, men ändå inte har nått mitt beräknade datum! Men så är det, när de luras gång på gång - säger att de håller på att komma ut, men inte gör det. Då blir mamma less!

Nu ska jag dricka en hink hallonbladste,
Hejdå

Rastlös igen

Maxime är rastlös och jag är rastlös. Nu har vi väntat klart! Vi fick (ja, jag hängde på!) ett städryck då vi tittade ner på golvet Maxime dammsög igår. Ben hade lyckats håra ner precis överallt... Det var bara att ta tag i smutsen igen.
Nu har Maxime dammsugit, skurat och sen ska han dammsuga igen(!), piskat sovrumsmattan och städat allmänt. Jag har rollat gardinerna i vardagsrummet så gott det gick. Framför de vita gardinerna säckar gärna Ben ihop med en hår-suck och det syns rätt fort, jag lovar. Gardinerna + lite dammsugning var min insats :-)

Jag har i alla fall tagit mig i kragen och jobbat hela dan så det känns bra.

Magen... ...är STOR och växer och växer. Det är nästan lite läskigt! Barnmorskan trodde han skulle väga över 4kg. Tänk om han väger 5? Eller mer??? Fast hon sa också att det inte spelar någon roll eftersom att det inte är första. Leo vägde ju som sagt 4kg och det gick ju bra... Han var ju nr 2.

Hungrig!
Hejdå!

Nejdå, 39+3 och vi har ett rekord

Ingen bebis har kommit! Så här länge har jag inte gått tidigare, vad jag vet, för allt handlar om hur de mäter...
Bara att hålla humöret uppe och jobba lite, kanske?
Leo har gått till skolan och vi har en helg ensamma igen, sen är hela gänget här en vecka!