Förgrymmade förkylning

Helt lagom förstörd handlade jag efter kursen och satte igång med maten när jag kom hem. Maxime kör obligatoriskt städ och tvättrace på helgen och pysslade med det, barnen hade städat superfint och Marlon härjade - allt som vanligt. Efter maten orkar jag inte prata, då extremförkylningen kickar igång på en högre växel och jag landar utmattad på sängen. Efter ett tag lyckas jag somna, då jag hittar en ställning som tillåter mig att inte hosta så jag kräks, samt andas - faktiskt! Vad händer? Jo, Maxime kommer in, sätter på en skräckis, kollar 5min och somnar. Vem ligger nu vaken, snorig, med kliande rethosta som börjar nere i tåspetsarna? Just det, moi. Så orättvist! Nu kan jag inte somna alls. Eller andas för delen... En viss annan valde att byta rum och sover förmodligen redan.