Jordbävning i Chile

Igår var ingen rolig dag. Jag vaknade strax efter 6 och gick upp för att äta lite. För att inte väcka de andra gick jag ner och kollade på tv, men somnade efter ett par timmar om. Vi nio-tiden väcktes jag av att Max ropade att telefonen ringde. Det var Patricia, barnens faster. Hon ringde och berättade den hemska nyheten att det skett en jordbävning i Chile. Nyvaken som jag var fattade jag ingenting. Jag visste inte exakt var Alma och de andra var, men jag var ändå lugn på något vis, förmodligen av chock.

Det visade sig i alla fall att de hade varit en bra bit från jordbävningens epicentrum på en semesterort vid namn Pucón som ligger söderut och inåt land i Chile. Eftersom det inte går att få kontakt med dem har jag fått höra via omvägar att de är ok, men jag vet fortfarande inte hur min dotter mår psykiskt. I Pucón finns en idag aktiv vulkan, så i morse vaknade jag av den hemska tanken att det skulle börja puttra ur den och att de i sin tur inte kunde ta sig därifrån annat än till fots, på grund av de trasiga vägarna....

Ja, hetsa upp sig själv är inte svårt när man har en liten flicka på andra sidan jorden - i ett jordbävningsdrabbat land! Men jag ska försöka hålla mig lugn och lägger istället in en bild på min lilla älskling som jag vill ska komma hem NU!